{"id":2615,"date":"2022-01-14T01:07:11","date_gmt":"2022-01-14T00:07:11","guid":{"rendered":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/?page_id=2615"},"modified":"2022-10-21T16:13:47","modified_gmt":"2022-10-21T14:13:47","slug":"svetsmetod","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/kursy\/spawanie\/spawanie-metody\/","title":{"rendered":"Svetsning - metoder"},"content":{"rendered":"<p><span data-contrast=\"auto\"><a href=\"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-2618 alignright\" src=\"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6-300x200.jpg 300w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6-1024x684.jpg 1024w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6-768x513.jpg 768w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6-1536x1025.jpg 1536w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/screen_2x-6.jpg 1600w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Svetsning f\u00f6rknippar vi fr\u00e4mst med metoder f\u00f6r att sammanfoga material vid h\u00f6ga temperaturer med hj\u00e4lp av gaser eller elektricitet, t.ex. gassvetsning eller ljusb\u00e5gssvetsning. Det finns dock andra svetsmetoder som ing\u00e5r i \u00e4mnet svetsning. Dessa inkluderar tekniker som t.ex:<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<ul>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"1\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"1\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">elektrisk motst\u00e5ndssvetsning<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"1\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"2\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">Friktionssvetsning<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"1\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"3\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">L\u00f6dning<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"1\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"4\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">bindning<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<h2><span data-contrast=\"auto\">ELEKTRISK SVETSNING<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/h2>\n<p><span data-contrast=\"auto\">Vid denna metod sammanfogas materialen lokalt genom tryck, vilket \u00e5tf\u00f6ljs av uppv\u00e4rmning eller sm\u00e4ltning av materialen, genom v\u00e4rmen fr\u00e5n en elektrisk motst\u00e5ndsstr\u00f6m som str\u00f6mmar genom dem, med anv\u00e4ndning av Joule-Lenz-relationen. Inga material fr\u00e5n tredje part beh\u00f6vs som bindemedel. Denna metod anv\u00e4nds oftast vid sammanfogning av pl\u00e5t, sektioner eller delar i konstruktioner med en specifik konstruktion. Kvaliteten p\u00e5 svetsfogen p\u00e5verkas i h\u00f6g grad av v\u00e4rmem\u00e4ngden och kontakttrycket, med h\u00e4nsyn till resistansen hos de delar som ska svetsas, kontaktresistansen mellan delarna och svetsmaskinens material och elektrod. Dessa faktorer avg\u00f6r hur mycket v\u00e4rme som kr\u00e4vs, vilken str\u00f6mstyrka som anv\u00e4nds och hur l\u00e5ng svetsning som utf\u00f6rs i en specifik process. Vid elektrisk svetsning \u00e4r de mest anv\u00e4nda metoderna:<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<ul>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"2\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"1\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">punkt<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"2\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"2\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">linj\u00e4r<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"2\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"3\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">nedifr\u00e5n och upp<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<li data-leveltext=\"\uf0b7\" data-font=\"Symbol\" data-listid=\"2\" aria-setsize=\"-1\" data-aria-posinset=\"3\" data-aria-level=\"1\"><span data-contrast=\"auto\">puckelrygg<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233279&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><span data-contrast=\"auto\">Valet av l\u00e4mplig metod beror p\u00e5 vilka konstruktionsl\u00f6sningar som anv\u00e4nds. Motst\u00e5ndssvetsning anv\u00e4nds ofta inom industrin p\u00e5 grund av det stora utbudet av material som kan sammanfogas med denna metod. Hit h\u00f6r j\u00e4rnhaltiga och icke-j\u00e4rnhaltiga metaller, kolst\u00e5l, legerat st\u00e5l och h\u00f6glegerat st\u00e5l, aluminium, nickel, koppar, titan och deras legeringar. \u00c4ven st\u00e5lpl\u00e5t med zink-, aluminium- eller kadmiumbel\u00e4ggning kan sammanfogas.<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<h2><span data-contrast=\"auto\">FRIKTIONSSVETSNING<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/h2>\n<p><span data-contrast=\"auto\">I denna metod sammanfogas komponenterna genom den temperatur som genereras av friktionen mellan deras ytor mot varandra. I denna process \u00e4r en av komponenterna immobiliserad och den andra f\u00e5r en roterande r\u00f6relse i f\u00f6rh\u00e5llande till sin gemensamma axel samtidigt som tryck appliceras.  Denna teknik utnyttjar fenomenet krypning och diffusion av partiklar vid den punkt d\u00e4r fasta material sammanfogas. I den operation som utf\u00f6rs erh\u00e5ller vi energi, som omvandlas till den v\u00e4rme som beh\u00f6vs f\u00f6r att v\u00e4rma upp ytorna p\u00e5 de metaller som sammanfogas till en temperatur n\u00e4ra sm\u00e4ltpunkten f\u00f6r materialet i fr\u00e5ga. Temperaturen styrs av den energi som erh\u00e5lls fr\u00e5n kl\u00e4mkraften, enligt f\u00f6ljande formel: h\u00f6gre kl\u00e4mkraft = h\u00f6gre energivinst = h\u00f6gre temperatur. N\u00e4r tillr\u00e4cklig duktilitet har uppn\u00e5tts genom friktion immobiliseras de objekt som ska sammanfogas och uts\u00e4tts sedan f\u00f6r en kontaktkraft, i de flesta fall st\u00f6rre \u00e4n den kontaktkraft som anv\u00e4nds f\u00f6r att v\u00e4rma upp kontaktytorna. Friktionssvetsning \u00e4r en relativt ny utveckling, som uppstod under andra h\u00e4lften av f\u00f6rra seklet, men idag anv\u00e4nds den i mycket stor skala inom metallindustrin, s\u00e4rskilt vid tillverkning av stora volymer som verktyg, bildelar och aluminiumf\u00e4lgar. Tekniken unders\u00f6ks och f\u00f6rb\u00e4ttras st\u00e4ndigt, med nya och alltmer utbredda till\u00e4mpningar.<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<h2><span data-contrast=\"auto\">BUTTING<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/h2>\n<p><span data-contrast=\"auto\">Det \u00e4r en annan process \u00e4n svetsning och inneb\u00e4r att komponenter sammanfogas utan att sm\u00e4lta dem. Endast tillsatsmaterialet sm\u00e4lts. Det material som anv\u00e4nds f\u00f6r sammanfogning m\u00e5ste ha en l\u00e4gre sm\u00e4ltpunkt \u00e4n de komponenter som ska l\u00f6das. Det vanligaste sammanfogningsmaterialet vid l\u00f6dning \u00e4r flussmedel och l\u00f6dtenn. En viktig och karakteristisk egenskap hos denna teknik \u00e4r mellanrummet mellan de komponenter som ska l\u00f6das, kallat l\u00f6dspalten, tillsammans med dess kapill\u00e4ra egenskaper. Det vill s\u00e4ga f\u00f6rm\u00e5gan hos det flytande lodet att fylla gapet, n\u00e4ra relaterat till det inre trycket i gapet och det omgivande trycket. Svetsgapets bredd har st\u00f6rst inverkan p\u00e5 kapillariteten, f\u00f6rutom lodets densitet och viskositet samt ytsp\u00e4nningen. Om sammanfogningsprocessen innefattar en icke-kapill\u00e4r spalt eller avfasning av de delar som ska svetsas, kallas operationen l\u00f6dning. L\u00f6dning kan delas in i tv\u00e5 metoder beroende p\u00e5 de temperaturer som anv\u00e4nds i processen. Mjukl\u00f6dning, d\u00e4r sammanfogningen sker vid temperaturer upp till 450 \u00b0C, och h\u00e5rdl\u00f6dning, d\u00e4r processen sker vid temperaturer \u00f6ver 450 \u00b0C. L\u00f6dning \u00e4r en av de mest popul\u00e4ra och \u00e4ldsta teknikerna f\u00f6r sammanfogning av material och \u00e4r k\u00e4nd s\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka som 5 000 \u00e5r f\u00f6re Kristus. Inom arkeologin har vi m\u00e5nga exempel p\u00e5 artefakter i form av ornament eller smycken som tillverkats av \u00e4delmetaller med hj\u00e4lp av denna teknik. Idag \u00e4r l\u00f6dning vid sidan av svetsning den vanligaste sammanfogningsmetoden. Vi anv\u00e4nder den f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l metaller som icke-metaller, som keramik, glas, grafit och m\u00e5nga andra, och inte bara i homogena fogar, utan \u00e4ven f\u00f6r att sammanfoga strukturellt olika material.<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<h2><span data-contrast=\"auto\">GLUING<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/h2>\n<p><span data-contrast=\"auto\">Det \u00e4r en process f\u00f6r att sammanfoga olika material med hj\u00e4lp av en icke-metallisk substans som bindemedel i form av ett lim. Valet av r\u00e4tt lim \u00e4r en s\u00e4rskilt viktig teknisk faktor, eftersom det avg\u00f6r fogens funktionalitet, p\u00e5 grund av dess betydande inflytande p\u00e5 fogens mekaniska h\u00e5llfasthet, motst\u00e5ndskraft mot h\u00f6ga temperaturer, fogens elasticitet och dess h\u00e5llbarhet under ogynnsamma milj\u00f6f\u00f6rh\u00e5llanden. F\u00f6r att uppn\u00e5 r\u00e4tt fog m\u00e5ste vi ta h\u00e4nsyn till vilken typ av material som ska sammanfogas i en viss teknisk process, med h\u00e4nsyn till typen av konstruktion och dess syfte, samt driftf\u00f6rh\u00e5llandenas inverkan p\u00e5 fogens funktion. Det f\u00f6rsta steget i sammanfogningen \u00e4r en korrekt f\u00f6rberedelse av de element som ska sammanfogas, vilket p\u00e5verkar fogningens kvalitet och egenskaper. Ett viktigt element i limningsprocessen \u00e4r metoden f\u00f6r applicering av limmet, oavsett om detta g\u00f6rs manuellt eller mekaniskt. Det \u00e4r viktigt att tjockleken p\u00e5 det applicerade limskiktet \u00e4r korrekt och att det \u00e4r j\u00e4mnt f\u00f6rdelat \u00f6ver de ytor som ska sammanfogas. Metoden f\u00f6r att applicera limmet v\u00e4ljs baserat p\u00e5 dess egenskaper, s\u00e5som viskositet, konsistens och anv\u00e4ndningstid. Beroende p\u00e5 typen av lim och dess applicering appliceras det p\u00e5 en eller b\u00e5da ytorna som ska sammanfogas med punkt, linje, stygn eller yta. Det sista momentet i limningsprocessen \u00e4r h\u00e4rdning. Det beror p\u00e5 vilken typ av lim som anv\u00e4nds och kan ske genom en fysisk process eller en kemisk reaktion med hj\u00e4lp av v\u00e4rme eller ultraviolett str\u00e5lning. Tid, temperatur, tryck och immobilisering av de delar som ska sammanfogas \u00e4r viktiga faktorer vid h\u00e4rdningen.<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/0072-oso.edu_.pl-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-2611 size-large\" src=\"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/0072-oso.edu_.pl-1-1024x853.jpg\" alt=\"En svetsares inkomster i Polen och utomlands.\" width=\"750\" height=\"625\" srcset=\"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/0072-oso.edu_.pl-1-1024x853.jpg 1024w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/0072-oso.edu_.pl-1-300x250.jpg 300w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/0072-oso.edu_.pl-1-768x640.jpg 768w, https:\/\/szkolenia-udt.pl\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/0072-oso.edu_.pl-1.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px\" \/><\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Spawanie kojarzy si\u0119 nam g\u0142\u00f3wnie z metodami \u0142\u0105czenia materia\u0142\u00f3w w wysokich temperaturach z u\u017cyciem gaz\u00f3w czy pr\u0105du, takimi jak spawanie gazowe czy spawanie z u\u017cyciem \u0142uku elektrycznego. Istniej\u0105 jednak inne metody spajania, kt\u00f3re wchodz\u0105 w sk\u0142ad zagadnienia jakim jest spawalnictwo. Nale\u017c\u0105 do nich techniki:\u00a0 zgrzewanie elektryczne oporowe\u00a0 zgrzewanie tarciowe\u00a0 lutowanie\u00a0 klejenie\u00a0 ZGRZEWANIE ELEKTRYCZNE\u00a0 W metodzie [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":2618,"parent":2583,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2615","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2615","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2615"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3426,"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2615\/revisions\/3426"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2583"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2618"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/szkolenia-udt.pl\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}