Rättsligt arbetarskydd kallas en uppsättning rättsliga, ekonomiska, tekniska och organisatoriska normer. Dessa syftar till att säkerställa arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.
Begreppet lagstadgat anställningsskydd är mångtydigt. Det bör konkretiseras efter behov. Med hänvisning till förhållandena i marknadsekonomin kan definitionen av arbetsrättsligt skydd förklaras som helheten av rättsliga normer, forskning, tekniska och organisatoriska åtgärder. De syftar till att skydda arbetstagarens rättigheter, skydda hans eller hennes liv och hälsa, skydda mot farliga faktorer som är skadliga i arbetsmiljön och skapa optimala arbetsförhållanden för arbetstagaren, med hänsyn till ergonomiska, fysiologiska och psykologiska faktorer.
Förståelsen av arbetsrätten formades i början av den industriella utvecklingen. Det innebar att skydda arbetskraftens grundläggande intressen, senare i själva arbetsrätten - av vilken den är en väsentlig del - skilde sig åt när det gäller föremålet för reglering, syfte och räckvidd.
Efterkrigstidens litteratur uppvisade, trots olikheterna i fråga om arbetsskyddets omfattning och räckvidd, en tämligen enhetlig syn på arbetsskyddets syfte. Enligt Kotarbinskis definition är det i själva verket inte fråga om arbetarskydd. Han definierade lagen om arbetarskydd som "varje handling som har karaktären av att övervinna svårigheter för att tillfredsställa någons grundläggande behov" eller skydd av lönearbetets värld eller dess intressen, utan som skydd av levande arbetskraft, dvs. arbetskraften.
Föremålet för arbetarskyddet är arbetstagaren. En anställd definieras som en person som är anställd på grundval av ett anställningsavtal, utnämning, utnämning, val eller kooperativt anställningsavtal.
Syftet med lagen om arbetarskydd
Vissa anser att det främsta syftet med arbetarskyddet är att skydda arbetstagarnas hälsa och liv i arbetsmiljön för att skydda deras arbetsförmåga och ge dem en garanti för både social och ekonomisk trygghet.
Andra anser att skyddet av arbetstagarens hälsa och liv är det primära målet för arbetarskyddet. En arbetstagares goda hälsa garanterar hans eller hennes förmåga att arbeta. Med beaktande av Världshälsoorganisationens definition att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom. Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det primära målet för arbetarskyddet förefaller därför vara att säkerställa arbetstagarens hälsa enligt WHO:s definition.
Arbetsrätten ger arbetstagarna trygghet och mental frid. Den får dem att känna sig trygga och omhändertagna.
Förståelse av begreppet arbetarskydd
Rättsvetenskapen uppmärksammar också hur begreppet arbetarskydd förstås. Det kan förstås i en vid och en snäv bemärkelse. I vid mening identifieras begreppet med funktionen av arbetsrättsligt skydd. Det förstås som skyddet av arbetstagarnas intressen. Det omfattar alla arbetsrättsliga normer och bestämmelser som reglerar skyldigheter och ansvar för bristande efterlevnad av dessa eller arbetsrättsliga normer som har en skyddande karaktär. Dessa omfattar skydd av anställningsförhållandets varaktighet, ersättning för arbete, maximal arbetstid eller minimal ledighet.
I en snävare bemärkelse är arbetarskydd en uppsättning normer som syftar till att garantera arbetsgivarnas säkerhet och skydda arbetstagarnas hälsa i arbetsprocessen. Enligt detta synsätt kommer syftet med arbetarskyddet att vara att skydda arbetstagaren från arbetsmiljöns skadliga effekter på hans eller hennes hälsa och från livshotande faror.
