Användning av tornkranar

Vad är en tornkran och vad används den till? 

En tornkran (kran) är en av de största arbetsmaskinerna. De används främst inom bostads- och industribyggnadssektorn. Denna utrustning gör det bland annat möjligt för oss att transportera material och montera stålkonstruktioner. Den påskyndar också avsevärt utförandet av arbetet på byggarbetsplatsen och kan ersätta flera arbetare. 

Byggnation av tornkranar 

De består av en pelare och en bom (vanligtvis teleskopisk) på vilken länkaget är fäst. En kran kan nå en lyfthöjd på upp till 100 meter för en fristående kran, medan en kran som är förankrad i en byggnad endast begränsas av hur lång lyftvajern är. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att utrusta kranar med elektroniska system som gör dem enklare att manövrera och ger högre säkerhet under drift.  

Typer av tornkranar 

Vi kan dela in kranar i bland annat 

• torn - De används främst på byggarbetsplatser och kan vara stationära eller mobila på räls eller bandchassi,  
• port i skeppsbyggnad - används vid montering av flytande föremål och vid lastning och lossning av fartyg,  
• självgående - används för hanterings- och monteringsarbete,  
• flytande - är tillämpliga för arbete på öppet vatten, 
• Verkstad - används för transport, lastning och lossning av maskiner, funktionaliteten i deras användning förbättrar produktionsprocesserna, 
• portal - tillåta vägfordon eller järnvägsvagnar att passera under grinden. 

Tekniska specifikationer för tornkranar 

• Kapacitet - dvs. den högsta vikten på den last som lyfts av kranen under dess drift. Denna parameter är variabel beroende på kranens variabla överhäng. 
• Kranens räckvidd- avståndet mellan rotationsaxeln och lastkrokens vertikala axel. Detta är också ett variabelt värde som beror på bommens konfiguration.  
• Användbar lyfthöjd - är det avstånd som mäts vertikalt från marknivå till krokens horisontella axel, som är placerad på den aktuella hissens högsta punkt. Även detta har ett varierande värde beroende på antalet placerade torndelar.  
• Arbetande vridmoment- det värde som erhålls genom att multiplicera kranens lyftkapacitet med överhänget. Det representerar ett konstant värde.   
• Kranens tippmoment- Dess värde är resultatet av skillnaden mellan det lokaliserande momentet och vältmomentet i förhållande till en hypotetisk vältkant. Det beräknas genom att ta hänsyn till kranbelastningen.  

Klassificering av tornkranar 

På grund av placering av svängmekanismen kranar sticker ut:  

• Topproterande - rotationsmekanismen är monterad ovanpå tornet och roteras av själva bommen, tornet roterar inte, 
• bottenroterande - mekanismen längst ner på tornet roterar det och bommen.  

När det gäller typ av bas kan vi särskilja: 

• stationära kranar - är förankrade i fundamenten,  
• mobilkranar - hjul-, räls- eller bandgående.  

I förhållande till typ av montering kranar som vi särskiljer: 

• snabbmonterade kranar - inget behov av en extra kran,  
• monteras i sammansättningar - användning av en extra kran krävs.  

När det gäller vilken typ av bom som används kan vi särskilja: 

• utskjutande,  
• lutande.  

Vi kan också skilja mellan kranar som styrs från hytten och de som styrs med fjärrkontroll. De förstnämnda kräver att föraren befinner sig i hytten, medan de sistnämnda tillåter arbete utanför hytten. Tornkranar som styrs med fjärrkontroll blir allt populärare tack vare möjligheten att styra maskinen trådlöst. Detta har en betydande inverkan på kranförarens säkerhet och bedömning av situationen på plats. 

Manövrering av tornkran: 

För att få använda en kran måste man genomgå en särskild förarkurs och erhålla relevanta UDT-tillstånd. Dessutom är varje anordning av denna typ föremål för teknisk övervakning. Kranar med en lyftkapacitet på 250 kg eller mindre, med undantag för kranar för personförflyttning, omfattas av en förenklad form av tillsyn. Dessa anordningar behöver inte deklareras till DTI och testas, men de måste ha korrekt underhåll och bör användas av personer som är vederbörligen auktoriserade att göra det. Tillstånd krävs dock inte för drift av manuellt drivna maskiner.   

Vem kan vara kranförare och vilka kvalifikationer måste de ha? 

Alla myndiga personer kan bli kranförare. Han eller hon måste ha en aktuell läkarundersökning som bekräftar att det inte finns några hälsorestriktioner mot att arbeta som kranförare. Han eller hon ska också ha ett giltigt certifikat som ger behörighet att manövrera tornkranar och som har utfärdats av en auktoriserad institution.  

Enligt gällande lagstiftning utfärdas certifikatet som ger tillstånd att använda kranar av UDT, WTD eller TDT. 

UDT-tillstånd för kranar 

Beroende på vilken typ av maskin som vi vill kvalificera oss för utfärdas kvalificeringsdokumentet för en giltighetstid på mellan 5 och 10 år. Vi skiljer mellan följande kranar, för vars drift och underhåll vi kan kvalificera oss: 

• stationära kranar - utfärdas för 10 år, 
• mobila och portabla kranar (behörigheter för mobila, mobila och stationära kranar) - utfärdas för 10 år, 
• mobilkranar (behörigheter för självgående, mobila, mobila och stationära kranar) - utfärdas för 5 år, 
• järnvägsmonterade kranar - utfärdas för 5 år, 
• torn- och höghastighetskranar (behörighet för riggning, höghastighets- och järnvägskranar) - utfärdas för 5 år, 
• kranar för järnvägar och på järnvägsfordon - utfärdas för 5 år, 
• däckskranar - utfärdas för 5 år, 
• Flytande kranar (behörighet för flytande kranar och däckskranar) - utfärdad för 5 år.
• För att förnya sådana certifikat måste en särskild ansökan lämnas in till den tekniska tillsynsmyndighet som utfärdat behörighetscertifikatet. En sådan ansökan bör helst lämnas in cirka tre månader före dokumentets sista giltighetsdag. 

Vad ska du inte göra när du arbetar med en kran? 

Det finns ett antal regler som måste följas vid manövrering av en kran. Vi kan identifiera ett antal situationer där det är olämpligt att använda en kran, t.ex:  

• arbeta med en kran som inte är i drift,  
• utföra reparationer själva,  
• använda kranen utan ett positivt beslut från den tekniska kontrollmyndigheten,  
• använda maskinen när sikten är begränsad,  
• manövrera kranen när vindhastigheten är för hög, 
• överbelasta maskinen,  
• lyfta eller dra laster som är fast förankrade i marken, 
• lyft av personer (detta gäller ej om vi har tillstånd från tekniska förvaltningen).  

En jour- och underhållsbok ska föras för varje kran. Underhållsåtgärder skall utföras av personer med erforderliga tillstånd från Tekniska Kontrollcentralen.  

Skydd av tornkranar i händelse av extremt starka vindar 

Under det senaste decenniet har man kunnat konstatera att den ökande frekvensen av orkaner i Europa utgör en stor utmaning för många tornkranar, särskilt de äldre. Detta beror främst på att det är svårt att exakt förutsäga den acceleration av vindhastigheter som kan uppstå till följd av terräng- eller byggnadsförhållanden när extrema väderhändelser inträffar.  

Om byggförhållandena tillåter det är det inte bara operatörens ansvar att linda kranens svängarm, utan det kan också förhindra en byggnadskatastrof. För att kunna placera kranarmen med ryggen mot vinden, oavsett vindriktning, måste svängmekanismens broms lossas. Att låta den vara bromsad och helt enkelt vrida kranen bakåt mot vinden kanske inte är tillräckligt, eftersom vinden kan ändra riktning när som helst.